Socioekonomisk analys, invandring Sandvikens kommun

Description
1. www.pwc.se Rådgivningsrapport Joanna Hägg Magnus Höijer Samir Sandberg Mars 2014 Socioekonomisk analys, invandring Sandvikens kommun 2. Invandring och integration…

Please download to get full document.

View again

of 22
All materials on our website are shared by users. If you have any questions about copyright issues, please report us to resolve them. We are always happy to assist you.
Information
Category:

Investor Relations

Publish on:

Views: 2 | Pages: 22

Extension: PDF | Download: 0

Share
Transcript
  • 1. www.pwc.se Rådgivningsrapport Joanna Hägg Magnus Höijer Samir Sandberg Mars 2014 Socioekonomisk analys, invandring Sandvikens kommun
  • 2. Invandring och integration Mars 2014 Sandvikens kommun PwC Innehållsförteckning 1. Sammanfattning ......................................................................... 1 2. Uppdrag och metod.....................................................................3 2.1. Bakgrund och uppdrag...................................................................................3 2.2. Metod..............................................................................................................3 3. Marginalberäkningen .................................................................4 3.1. Det kommunala utjämningssystemet ............................................................4 3.1.1. Kostnadsutjämningen....................................................................................................4 3.2. Etableringsersättningar..................................................................................5 3.3. Effekter för Sandviken – två exempelfamiljer ...............................................6 3.3.1. Ersättning .......................................................................................................................6 3.3.2. Ordinarie verksamheter................................................................................................ 8 3.3.3. Extra utgifter för målgruppen .......................................................................................9 3.3.3.1. Exempelfamiljerna.......................................................................................................10 3.3.4. Sammantagen effekt .................................................................................................... 11 4. Utrikesfödda totalt.................................................................... 13 4.1. Produktionsvärde ......................................................................................... 13 4.1.1. Kostnad för ekonomiskt bistånd .................................................................................14 4.2. Konsumtion.................................................................................................. 14 4.2.1. Indirekta effekter av konsumtionen............................................................................16 4.3. Ökade kostnader för kommunal verksamhet............................................... 16 4.3.1. Ökade lönekostnader inom kommunal verksamhet .................................................. 17 4.4. Hyror och boende.........................................................................................18 4.4.1. Kommunens kostnader för bostäder...........................................................................18 4.5. Sammanställning.......................................................................................... 19 5. Slutsatser..................................................................................20
  • 3. Invandring och integration Mars 2014 Sandvikens kommun 1 av 20 PwC 1. Sammanfattning Sandvikens kommun har stor erfarenhet av mottagning av människor på flykt och inflyttning av människor från andra länder, vilket till del kan förklara kommunens ökande befolkningstal. PwC har genomfört en socioekonomisk analys av effekter av invandring i Sandvikens kommun. Analysen syftar till att bidra till ökad kunskap och därmed att stärka kommunens förutsättningar till bättre insatser kring integrat- ion och mottagande, i alla kommunala verksamheter. Analysen berör i del 1 de ekonomiska intäkterna som en nyanländ person bidrar med till Sandvikens kommun. Intäkterna ställs i relation till de ”vanliga” större kostnaderna under integrationsfasen. I del 2 utförs en ekonomisk beräkning för samtliga utrikesfödda som är bosatta i Sandvikens kommun, där analysen stude- rar intäkter och kostnader som dessa kan beräknas medföra för kommunen. I rapportens första del konstateras att nyanlända invandrare genererar såväl intäk- ter som kostnader för kommunen. Intäkterna består av etableringsersättning samt kompensation i kostnadsutjämningssystemet. Kostnaderna utgörs av kostnader för ordinarie verksamhet (lika för alla invånare) liksom extrakostnader inom skola och SFI-undervisning. Ekonomiskt bistånd utgör en kostnad för kommunen efter eta- bleringsfasen. Via två exempelfamiljer illustreras intäkter och kostnader för nyanlända invand- rare. Familj A befinner sig i etableringsfasen, och de intäkter familjen genererar till kommunen är större än de kostnader som de ger upphov till. Familj B är utanför etableringsfasen. De intäkter de genererar är något större än de kostnader de ger upphov till. I del två görs en beräkning baserad på Sandvikens kommuns totala antal utrikes födda invånare. Det konstateras att utan denna invandring hade kommunen gått miste om ett stort antal värden. Till störst del inkluderas i detta de produktionsvärden de utrikes födda bidrar med. Produktionsvärdet beräknas på samhällsnivå uppgå till 540 miljoner kronor per år. De utrikes föddas årliga konsumtion beräknas minst uppgå till 19 miljoner kronor. Nya invånares efterfrågan på konsumtion genererar anställningar inom berörda branscher. Därtill betalar de utrikes födda hyra till kommunens bostadsbolag för de hyresrätter de nyttjar. Hyresintäkter beräknas uppgå till ca 62 miljoner kronor och - via de ökade hyresintäkterna - bidra med ca 20 anställningar. De kostnader som generaras beräknas uppgå till ca 54 miljoner kronor. Ett högre antal invånare medför även högre efterfrågan på kommunala tjänster och service. Barn och ungdomar efterfrågar skolgång, medan äldre efterfrågar äldre- omsorg. En ökad efterfrågan på kommunal service ökar anställningsbehovet inom sektorn. Totalt beräknas antalet nya anställningstillfällen uppgå till drygt 100 års-
  • 4. Invandring och integration Mars 2014 Sandvikens kommun 2 av 20 PwC arbetare. Detta medför i sin tur ökade lönekostnader för kommunen, om ca 33 mil- joner kronor. Till detta kan fogas kostnaden för det ekonomiska biståndet om knappt 23 miljoner. Sammantaget är de värden de utrikes födda genererar större än de kostnader som de föranleder i kommunen.
  • 5. Invandring och integration Mars 2014 Sandvikens kommun 3 av 20 PwC 2. Uppdrag och metod 2.1. Bakgrund och uppdrag Goda och väl genomförda analyser medför en bredare och djupare kunskap som i sin tur innebär att förutsättningarna för att fatta rätt beslut i strategiska och opera- tiva frågor för kommunen ökar. Ett sådant område, där gott underlag och bakom- liggande analyser är viktiga, är integration och invandring. Sandvikens kommun har sedan en lång tid tillbaka en omfattande erfarenhet av mottagning av människor på flykt och till stor del kan man förklara kommunens ökande befolkningstal med att det sker en inflyttning av människor från andra län- der. Kommunen genomför dels reguljära kommunala uppdrag (exempelvis SFI- verksamhet) men också olika riktade projekt för att till exempel öka integrationen samt korta vägarna till egen försörjning. PwC har fått i uppdrag att genomföra en socioekonomisk analys på området. En sådan analys bidrar till att öka kunskaperna, och därmed kommunens förutsätt- ningar att göra bättre insatser kring integration och mottagande, i alla kommunala verksamheter. Frågan om vilka socioekonomiska effekter invandringen ger på Sandvikens kommun ska besvaras. 2.2. Metod Vår analys har genomförts utifrån två delområden. Del 1 utgörs av en marginalberäkning som analyserar de ekonomiska intäkterna som en nyanländ person bidrar med till Sandvikens kommun. Denna aspekt tar då hänsyn till skatteintäkter via utjämningssystemet samt eventuella statliga bidrag. Huvudfokus i marginalberäkningen ligger på då personerna lämnar etableringsfas- en. Intäkterna ställs också i relation till de ”vanliga” större kostnaderna under integ- rationsfasen. Del två utgörs av en ekonomisk beräkning för samtliga utrikesfödda som är bo- satta i Sandvikens kommun, där analysen studerar intäkter och kostnader som dessa kan beräknas medföra för kommunen. Tillsammans ger dessa två delområden en komplett och väl sammansatt analys som ger en så heltäckande bild som möjligt.
  • 6. Invandring och integration Mars 2014 Sandvikens kommun 4 av 20 PwC 3. Marginalberäkningen 3.1. Det kommunala utjämningssystemet Grundtanken med utjämningssystemet är att alla Sveriges kommuner ska ha likvär- diga ekonomiska förutsättningar att kunna tillhandahålla sina invånare service obe- roende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. Av detta följer att resurser som omfördelas ska motsvara de förändringar av kostnaderna som en be- folkningsförändring genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Det kommunala utjämningssystemet består av fem delar: inkomstutjämning, kost- nadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/-avgift. 3.1.1. Kostnadsutjämningen I detta uppdrag är det främst kostnadsutjämningen som berörs. Kostnadsutjäm- ningen kallas för standardkostnadsutjämning, där strukturella kostnadsskillnader beräknas och kompenseras för. Kostnadsutjämningen är endast en omfördelning mellan kommuner och är således statsfinansiellt neutral. De viktigaste förklaringarna till strukturella kostnadsskillnader är åldersstruktur, vilket påverkar framförallt kostnaderna för barnomsorg, äldreomsorg och skola, samt de särskilda kostnader som uppstår i glesbygd (till exempel reskostnader) och i de mest befolkningstäta områdena (till exempel kostnader för kollektivtrafik). Kostnadsutjämningssystemet byggs upp av ett antal delmodeller, som avser anting- en kostnadsslag eller verksamheter. För kommunerna ingår sexton verksamheter och kostnadsslag där standardkostnaderna beräknas med hjälp av ett antal olika faktorer. Kommuner och landsting med en så kallat ogynnsam kostnadsstruktur får ett bi- drag av staten. De som har en gynnsam struktur får istället betala en avgift till sta- ten. Bidrag och avgifter i de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen beror på kommunens relativa struktur, det vill säga skillnaden mellan kommunens egen struktur och riksgenomsnittet. Därför innebär en ökning av en grupp eller verk- samhet, till exempel fler ungdomar, inte per automatik mer pengar i kostnadsut- jämningen utan detta beror på om ökningen är större eller mindre än ökningen i riket. Eftersom systemet är ett utjämningssystem får en kommun som minskar eller relativt sett ökar mindre än riksgenomsnittet vara med och finansiera de kommuner som ökar mer än riksgenomsnittet. I detta uppdrag har marginaleffekterna av en till person i Sandviken inom ett antal olika relevanta grupper beräknats. Det är marginaleffekten av en person till jämfört rikets genomsnittsförändring som avses. Marginaleffekterna redovisas i tabellen nedan. Tabellen nedan avser marginaleffekter för en utrikesfödd person.
  • 7. Invandring och integration Mars 2014 Sandvikens kommun 5 av 20 PwC Tabell 1. Marginaleffekter i kostnadsutjämningssystemet Beskrivning Marginaleffekt i kr, per år (2012) Vuxen arbetslös 116 925 Extra, ensamstående med barn 26 059 Extra, man med låg inkomst 7 401 Extra, barn till ensamstående 0-12 år 28 449 Extra, lagförd ungdom 62 539 Barn 1-3 år 88 675 Barn 4-5 år 86 907 Barn 6 år 112 578 Barn 7-9 år 121 981 Barn 10-15 år 93 971 Barn 16-18 år 142 587 Vuxen 65+ 63 409 3.2. Etableringsersättningar I och med etableringsreformen som trädde i kraft 1 december 2010 övertog staten ansvaret från kommunerna för underlätta och påskynda vissa nyanlända invandra- res etablering i arbetslivet och samhället. Reformen baserade på sex övergripande mål eller syften, varav en snabbare etablering på arbetsmarknaden ansågs vara överordnat de övriga.1 Arbetsförmedlingen gavs i och med detta en mer övergri- pande roll och funktion i mottagandet. För kommunerna innebar etableringsreformen att de inte längre hade samord- ningsansvar för introduktionen av de nyanlända invandrare som avses. Kommu- nerna har dock fortfarande en central roll för det praktiska mottagande av nyan- lända, bostadsförsörjning, svenskundervisning och samhällsorientering. De kommuner som har flyktingmottagande får ersättning från staten i form av grundersättning och schablonbelopp. Grundersättningen uppgår till tio prisbas- belopp som är tänkt att finansiera den övergripande flyktinghanteringen i kommu- nen. Därtill följer ett antal schablontillägg och ersättningar av engångskaraktär. Schablonersättningarna ska bland annat täcka kostnader för mottagande och hjälp till bosättning, svenska för invandrare (SFI), merkostnader i skola och förskola, tolkkostnader, med mera. Kommunen kan återsöka de kostnader de haft för fak- tiska utbetalningar av försörjningsstöd. Kommunen kan även ansöka om medel för samverkan och beredskap samt stimulansbidrag för flyktingguider. För ensamkommande flyktingbarn ser ersättningen något annorlunda ut. Grunder- sättningen är något högre och därtill utgår ersättning per tillgänglig boendeplats för de ensamkommande flyktingbarnen. För varje tillgänglig plats som är belagd utgår därtill en extra ersättning. 1 De övriga övergripande målen var: ökad egenmakt och valfrihet för individen, starkare incitament, klara och tydliga ansvarsförhållanden, ökad likvärdighet och bättre tillvarata- gande av individens kompetens.
  • 8. Invandring och integration Mars 2014 Sandvikens kommun 6 av 20 PwC Den som är ny i Sverige kan få etableringsersättning. Etableringsersättning utgår när en etableringsplan för den enskilde har skapats hos arbetsförmedlingen, och betalas ut under två års tid. Ersättningsnivåerna redovisas i tabellen nedan. Tabell 2. Ersättningsformer och nivåer, till kommun och individ Ersättningar Kronor Till kommunen Grundersättning 445 000 Schablon, per person 83 100 Schablon, per person 65+ 52 000 Engångsersättning, 0-19 år 3 000 Engångsersättning, 20-64 år 7 500 Försörjningsstöd Faktisk kostnad Grundersättning ensamkommande flyktingbarn, per år 500 000 Ersättning per tillgänglig plats, per dag 1 600 Extra ersättning per belagd plats, per dag 300 Till individen Ersättning skapande av plan, per dag 231 Ersättning genomförande av plan, per dag 308 3.3. Effekter för Sandviken – två exempelfamiljer 3.3.1. Ersättning För att illustrera hur invandringen påverkar Sandvikens kommun redovisas utfallet för två exempelfamiljer. Kommunen är via familjerna berättigade till etableringser- sättning och kompenseras därtill i utjämningssystemet. Figur 1. Illustration, ersättningar till kommunen Kommunen Kommunaleko- nomisk utjämning Grundersättning, etablerings- ersättning Schablonbelopp, etableringsersättn ing
  • 9. Invandring och integration Mars 2014 Sandvikens kommun 7 av 20 PwC Familj A består av två vuxna och två barn, 2 och 9 år gamla. De två vuxna är arbets- lösa. Familjen blir direkt aktuell för de ersättningar som utgår till kommunen enligt tabell 2 ovan. Grundersättningen är i detta fall mindre relevant, eftersom den avser samtliga flyktingar som kommunen mottar. Den del av grundersättningen som kan ses tillhöra just denna familj är således liten. Kommunen mottar därutöver scha- blonersättningar för fyra personer, engångsersättningar för två barn 0-19 år samt engångsersättningar för två personer 20-64 år. Schablonersättningarna avser eta- bleringsfasen som helhet, utbetalning sker under tvåårsperioden. Eventuellt för- sörjningsstöd som utbetalas kan återsökas och ersättas till faktisk kostnad. Sam- mantaget får kommunen 353 400 kronor för familj A. Av detta är 21 000 kronor en engångsersättning. För att underlätta jämförelsen med kostnaderna som följer räk- nar vi med att hälften att detta, det vill säga 176 700 kronor, utgår per år. Utöver etableringsersättningen kompenseras kommunens ökade kostnader via kostnadsutjämningen. Den kommunalekonomiska intäkten för familj A till kom- munen uppgår till 444 506 kr. Intäkten består av tillskott via kostnadsutjämnings- systemet baserade på arbetslös vuxen (2 * 116 925 kr), barn 1-3 år (88 675 kr) och barn 7-9 år (121 981 kr). Den totala intäkten uppgår till 621 206 kronor. Figur 2. Sammanställning Familj A, intäkter Familj B består av två vuxna och två barn, 9 och 16 år gamla. Familjen är utanför etableringsfasen och ingen etableringsersättning utgår därmed för familj B. Trots de två åren i etableringsfasen i kommunen saknar de två vuxna arbeten. Den kommunalekonomiska intäkten för familj B till kommunen är något högre än intäkten för familj A, och uppgår till 498 419 kr. Intäkten består av tillskott via kostnadsutjämningssystemet baserade på arbetslös vuxen (2 * 116 925 kr), barn 7-9 år (121 981 kr) och barn 16-18 år (142 587 kr). Skillnaden jämfört intäkten för familj A beror på att äldre barn kompenseras högre i systemet. Den totala intäkten uppgår till 498 419 kronor. Schablonersättningar Schablonersättningar för fyra personer. 4*83 100 = 332 400 kornor för etableringsfasen. Per år 166 200 kronor. Engångsersättningar Engångsersättningar för två barn 0-19 år och engångsersättningar för två vuxna 20-64 år. 2*7 500 + 2*3 000 = 21 000 Utjämning Tillskott via kostnads- utjämningen för arbetslös vuxen, för barn 1-3 år och barn 7-9 år. 2* 116 925 + 88 675 + 121 981 = 444 506
  • 10. Invandring och integration Mars 2014 Sandvikens kommun 8 av 20 PwC Figur 3. Sammanställning Familj B, intäkter De kommunalekonomiska intäkterna är årliga. Dock är det viktigt att ha i åtanke att marginaleffekterna är beroende av utvecklingen i riket som helhet. Endast om Sandvikens kommun har relativt fler invandrare kompenseras de. Om kommunen har relativt färre invandrare får kommunen vara med och finansiera mottagandet i andra kommuner. Om samtliga kommuner i riket tar emot en invandrare sker ingen omfördelning mellan kommunerna. De belopp som ovan redogörs för förändras därmed om intäkten från den kommunalekonomiska utjämningen skulle utebli. Etableringsersättningen för familj A får dock kommunen oavsett. Därmed medför en nyanländ familj till Sandvikens kommun intäkter från staten till ett värde av ca 350 000 kronor under den tid familjen befinner sig i etableringsfas- en. Värdet av den kommunala omfördelningen för en nyanländ familj uppgår i ex- emplen till mellan 450 000 kronor och 500 000 kronor, med antagandet om att familjen utgör en marginalfamilj i förhållande till riket. Dessa intäkter bör ställas i relation till de kostnader för familjerna som uppstår. 3.3.2. Ordinarie verksamheter Liksom övriga kommuninvånare ger nyanlända invandrare upphov till kostnader inom de ordinarie verksamheterna i kommunen. Barnen i familj A ger upphov till kostnader inom förskolan och grundskolan. Barnen i familj B ger upphov till kost- nader inom grundskola och gymnasieskola. Grundkostnaden inom de ordinarie verksamheterna antas vara densamma för inrikes som utrikes födda. Eventuella extrakostnader för nyanlända inom dessa verksamheter redogörs för i efterföljande avsnitt. Kommunens kostnader för 2012 för de ordinarie verksamheterna samman- ställs i tabellen nedan. Tabell 3. Kostnader för ordinarie verksamhet, 2012, källa Skolverket 2012 Kostnad per inskrivet barn i förskola (kommunal verksamhet) 131 700 Kostnad per elev, grundskola 86 500 Kostnad per elev, gymnasieskola 125 400 Schablonersättningar 0 Engångsersättningar 0 Utjämning Tillskott via kostnads- utjämningen för arbetslös vuxen, för barn 7-9 år och barn 16-18 år. 2* 116 925 + 121 981 + 142 587 = 498 419
  • 11. Invandring och integration Mars 2014 Sandvikens kommun 9 av 20 PwC Barnen i familj A genererar kostnader om 218 200 kronor för förskola och grund- skola. Barnen i familj B genererar kostnader om 211 900 kronor för grundskola och gymnasieskola. 3.3.3. Extra utgifter för målgruppen I kommunen uppges att de nyanlända invandrarna ger upphov till så kallade extra- kostnader inom ett antal verksamheter. Intervjuer med representanter i kommunen visar att sådana upplevda extr
  • Related Search
    We Need Your Support
    Thank you for visiting our website and your interest in our free products and services. We are nonprofit website to share and download documents. To the running of this website, we need your help to support us.

    Thanks to everyone for your continued support.

    No, Thanks